Framför det trista upprepandet hamnar jag då och då i tron att detta borde ta slut någon gång, att något nytt är på väg. Detta kan inte hålla på så för evigt. Att utrota cancer utan att inte ens ha börjat utrota prostitutionen, barnhandel, hunger, osv. är helt löjligt. Undrar om inte tiden har börjat mogna för en ny art. Det borde redan finnas tillräckligt med förutsättningar för en sådan. Förresten finns det ingen valmöjlighet. Man kan förbättra en bil, en hund, en människa men vi förblir människor efteråt, hunden hund och bilen bil. Och det visar tydligt vår tros stora kapacitet, som kom så långt till att tro att vi kan bli en bättre art. Frågan är vår någonstans spåras och bearbetas de där känslorna, eller känslan, misstanken om att människan redan har dött ut, som lejon, schimpanser, dinosaurier? Är inte det en förutsättning för en ny art? Självklart, problemet är att den säkert kommer att ha svårt att etablera sig på jorden. För det första, det finns inga lediga platser på jorden att ta sig till, den är full av gränser och flaggor. För det andra, människan kommer att göra allt möjligt för att behålla sin tro och sina privilegier. Kan man tänka sig en ny varelse, med likheter med oss och aporna, i mindre format, miljövänlig, kanske vegetarian eller insektätande (myggor, hoppas det!) som t ex skulle gråta om någon annan gråter i antipoden eller som kommenterar din frisyr och hur viktig var din roll på jorden? Det är klart att om man utrotar människans alla missbruk och brister så förvandlas människan till en annan varelse högre upp i skalan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar