Ett exempel på vår tros stora kraft är det berömda solsystemet. Vi tror på det, vi repeterar och upprepar det som vi för länge sedan lärde oss i skolan av en person som i sin tur inte hade en aning om det utan bara trodde på det i saknaden av fantasi och intresse. Är det sant, är det så ute i verkligheten eller bara en konvention, en modell, en till möjlig beskrivning och förklaring av det vi ser? Står solen på riktigt i mitten och jorden bara snurrar runt den? Hur många personer skulle svara på frågan utan att appellera till någon shaman till sin hjälp? Om vi hade levt tusen år tidigare, då hade vi säkert trott och vetat raka motsatsen och hade inte då heller varit intelligenta nog att försvara traditionens hörsägen. Sedan jag gick i skolan lärde jag mig att solen stod i centrum och att Ptolemaios var allierade med kyrkan, påven och inkvisitionen. Jag lärde mig till och med att han var en tönt eftersom han satt jorden i mitten istället för solen. Vi skrattade säkert åt det också, hur kunde han ha missat så stort! Som sagt, mina lärare var också vanliga troende människor.
